2:a filmen- Yxans dans / part 2 - The dance of the axe

Det är en underbar känsla att äntligen ha börjat hugga.  Det är som om just huggandet tillhör en av människans äldsta  rörelser; vilket ju faktiskt också stämmer.  Flisorna flyger över ateljéns golv, ljudet av yxans rytmiska huggande blir till musik.  Långsamt betvingas den frysta stocken, klyvs i två och börjar acceptera sitt öde, att långsamt byta skepnad, och bli del av en annan berättelse. Än så länge är det bara grunden som skapas, förutsättningen för att kunna forma en mask. Men blir grunden tydlig kommer det bli enklare att i fantasin se uttrycket som skall huggas fram. Egentligen finns ju masken redan i trästocken, min uppgift är att hitta den och hugga fram den. Så enkelt ! 

It's a wonderful feeling to start the chopping, splitting and cutting the wood.  It's like chopping is one of mankinds oldest movements, which in some aspects are true. The wooden chips are flying across the room, together with the rythm of the axe creates music. Slowly the frozen bloc of wood is subdued, split into half and accepting it's destiny to become part of another story. At this moment the main goal is to create the right conditions for the later cutting of the mask, to create a clean base to imagine the mask in. The mask is in there allready , in this bloc of Alder wood . My mission is to find it and get it out. That simple !