Alex comment !!!!

Alex Reuter said...
Jag ser två kvinnor. Kanske en dotter och mor som kämpar med sin relation och sina likheter och olikheter. Något främmande för varandra - ändå väldigt vana. Paradoxer.

Den Första masken:
"Så stod vi och brann på alla håll

som övertända facklor gnistrade vi
likt två vårbrasor som närmar sig varandra,
mot en himmel mörkare än nattens universum.

Så andas vi som om vi vore sprungna ur samma lungor
med tusentals röster och i unison stämsång
sjöng vi ut LIVETS KAMP

Så hörs orden runga i luften om frihet

eldsjälar som brinner i båda ändarna

vi äro tusenden

vännerna är som lägereldar
ibland tänds dom
då vill hon vara där
och värma sig
hon samlar ständigt på virke"

En eldsjäl på barrikaden. En som tänker vi. Som är stark fasad. Tappar aldrig greppet. Tempo: snabb.
Den sista Masken:

"det finns de
som alltid står
på utsidan tittar in

i en värld av kärlek
står hon med armarna
utsträckta krampaktigt
mot passerande
törs inte gå fram

som tiggaren
med hatten
står hon ensam
in natten
långt bortåt småtimmarna
i väntan
på beröring"

En uppbyggare, allas vän. Pendlande. Val är svårt. Å ena sidan och andra. Men störst är längtan efter närhet. Långsamt tempo.

Det är vad jag ser. Ser mycket fram emot alla konstnärers arbetstolkningar av maskerna!

/Alex Reuter

I see two women - perhaps a mother and her daughter struggling in their relation with their likness and differences. Somewhat strangers to one another- still used to it , a paradox.

The first mask !

" and there we stood burning allover, in all directions.
like torches that was burning to much we were sparkling
Like two bonfires in spring that slowly are closing in on eachother
Like the dark sky of night, darker than the entire universe.

So we are breathing as we sproung out off the same lounge
togehter with thousands of other voices and in an united song
we sang the song out - THE STRUGGLE OF LIFE

And than you hear the words in the air- the singing of freedom
Fiery spirits than are lit in both ends

we are more than a thousand

Friends are like bonfires
sometimes they are lit
than SHE wants to be there
warm herself by the fire
- She is constantly collecting fire wood

A firey spirit on the barricade. One that thins - WE ! , Who´s a strong facade: Tempo - Quick!

The last mask !

" it's always those on the outside
looking in ...
in a world of love she´s standign there
with her arms outstretched like in a cramp;
outstretched towards people passing by
who doesn't dare to come close

Like the begger with his empty hat
she´s alone in the night
far beyond the late hours
waiting
to be touched"

Someone who is a constructer, everybody's friend , It's hard to make a choice, One one side or the other; But greater than everything else is the longing for close contact. Slow tempo

This is what I see. I'm looking forward to see the interpretations of all the artists.

Alex Reuter/